minvarldjaana

De kom mail till mej,ang om jag har fått hjälp att bearbeta jennys plötsliga död,för två år sedan.hur jag har gjort.hur jag mår i dag och tänker kring det.
jag läser även att de har drabbat dej mellan raderna i mailet,ganska nyligen.
SVAR lite kort
-Ja,jag tacka ja till all samtalsterapi,(man var lite panik)efter tiden som gick så "sålla "jag bort där de kändes fel,att jag inte kände mej hemma,så de sluta med diakonissan och en privat samtalsteraput och så en på krim,via telefonen.
Men första hjälpen med polisen som var på plats,då den natten de hänt.Hans samtal var ,idag kan jag känna,den bästa och viktigast på omställningen i mitt liv.

Jenny kommer inte hem nån mer.

Mina samtal,var en plåga i början.De gjorde så fruktansvärt ont,i mig  att öppna mej,Då fatta jag knappt inte vad som hade hänt.De var som en ända stor mardröm,jag bara ville vakna ur.Samtalen var inte lätta,när man knappt fatta vad som hade hänt.De var som en vakum.

Jag kunde inte hantera och de ska man ju inte heller kunna fattar jag idag.

Känslorna i mej har gått berg o dalbana och jag har till låtit mej känna av ilska sorg saknad,kärlek mm.De är nog jätte viktigt att inte gömma sig undan,för de som har hänt är ju verklighet.
Du fråga om jag har ätit antideppresiva läkemedel under tiden?
Nej,inte en ända.Själv tror jag inte de är bra,att man gör det..De är en tillfällig lösning,som är beroende framkallande..

Jag tror på mer samtalsterapi,Låt känslorna svalla över,helt enkelt..Prata prata prata..Idag hanterar jag bättre samtal om det,både med nära o främmande människor.
Jag till och med säger jag har 4 barn och när jag får frågan hur gamla,så berättar jag hon skulle bli 23 nästa år.
Och sen berättar jag att hon avsluta sitt liv här på jorden.
Jag förstår bättre,de händer självmord.Jag blundar inte.

Efter ett tag började jag hitta en skyldig/Synda bock till allt,men idag förstår jag bättre.Jag känner idag fortfarande en lättare oros klump/obehag (eller olustigt)av att lämna barnen utan uppsikt.Sanna framförallt kan jag smsa Hur mycket som helst,om hon blir försenad eller så om de vart för tyst länge från henne.Men jag har berätta ,om varför,orsaken åt henne.Viktigast de är nog att berätta,öppet.Jag vill bara veta att allt är bra med dej. =)
För de har ju hänt och jag är nojjigare nu,efter..
men annars idag mår jag,hanterbart.

vad jag tänker..

De hemskaste är att självmord ökar och går ner i åldrarn,Psykisk ohälsa ökar fruktansvärt,Ibland kan jag undra vart världen Håller på tar vägen?missbruk Ökar jätte mycket,många unga dricker varje helg,räknas till helg alkis.

Skrämmande,hemskt tycker jag..

Att vi inte är mer rädda om våra liv..