3 feb
Dagarna går sjukt fort,den ena dagen är man glad över att sonen fyller år den andra dagen går, den tredje dagen börjar man fundera på livets resa .De har gått sex år snart.
Sex år av,Varför?
Sex år av inget svar..
Sex år sedan jag trodde verkligen livet var annorlunda ..Att de var bra..Men de var allt annat än det..
På ett ögonblick ändrades allt..
Du låg där,du var livlös och jag gick in i en tid av dimma..Tårar gråt,förtvivlan avlöste varandra..
Minnes luckor fast jag var spiknykter..
Jag funderar ofta på hur jag har överlevet att gå vidare? Men man har f-n inget annat val..För jag minns lite att den tiden,den var fruktansvärd kaos fylld..Poliser kom,nån läkare kom på plats i mitt hem och dödsförklara mitt barn..
och nån kom och hämta dig, mitt i natten..
Nån polis stannade kvar och pratade med mig en lång stund...
Men jag minns inte så mycket av samtalet..
Jag minns bara att de var så..
Den satt nära mig...
De var så..
Här börjar en ny tid,av sorg,saknad sökande av svar..
Efter en lång tid,hittar jag skrivet av dig,-jag älskar min lilla familj,mamma..
Så de var min vänd punkt,att släppa undran om varför detta hemska skett?Jag kommer aldrig få riktigt svar..
Hon är älskad och saknad...av mig och andra vet jag..
Kommentarer
Trackback