Mellan tårar o skratt

Finns de ett liv,som jag har levt i.
De är nuet som räknas.Secunderna i nu.
I fredags grät jag , och i söndags fick du mig att skratta.Vad jag skrattade åt minns jag inte i dag.Men de viktigaste för mig var att de fanns ett skratt,Att minnas skrattet,
Om de så varar bara i secunder så är de giltligt nog att minnas.Ett minne.
Och de är ju nuet som räknas.
De är ju den vi lever i.
 
De var nått tokigt iallafall som du skratta åt och de smittades åt mammas läppar..
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0